Lektion 135, Om jag försvarar mig attackeras jag.

”Försvara kroppen och du har attackerat ditt sinne. För i det har du sett de fel, de svagheter, de begränsningar och de brister från vilka du tror att kroppen måste räddas. Du kommer inte att se sinnet som åtskilt från kroppsliga tillstånd. Och du kommer att påtvinga kroppen all den smärta som kommer från föreställningen att sinnet är begränsat och bräckligt, och åtskilt från andra sinnen och separerat från sin Källa.
Det är dessa tankar som behöver helas, och kroppen kommer att svara med att vara frisk när de har blivit rättade och ersatta med sanningen.”

 – ACIM

När du lever i illusionen så kommer du hela tiden att känna ett behov av att försvara dig.
Du tar saker personligt och upplever att du måste försvara den (kropp) du tror att du är.
Det mesta sker utan att du ens är medveten om vad du gör.
Tänk om du idag skulle prova på att inte gå i försvar varje gång någon säger något som triggar dig. Du tittar bara stilla på din reaktion, och släpper sedan taget om den.
Hur kändes det efteråt?
Upplevde du i denna försvarslöshet kanske till och med ett uns av frid?

– Parameshwari

”Om jag försvarar mig attackeras jag. Men i försvarslösheten kommer jag att vara stark, och jag kommer att lära mig vad mina försvar döljer.”

 – ACIM

ifidefendmyself

Lektion 132, Jag löser världen från allt som jag trodde att den var.

”Världen i sig är ingenting. Ditt sinne måste ge den mening. Och det du ser i den är dina önskningar, utagerade så att du kan se på dem och tro att de är verkliga.”

ACIM

En sådan lättnad att nu veta hur du ska få illusionens värld att lösas upp.
Du vet att du med dina tankar kan förändra din varseblivning.
Förändra ditt sinne och du kommer att se något helt annat.
Förändra ditt sinne och bli fri.

– Parameshwari

”Det finns ingen värld åtskild från det du önskar, och i detta ligger din slutliga befrielse. Ändra bara ditt sinne om vad du vill se, och hela världen måste ändras i enlighet därmed.”

ACIM

iloosetheworldfromallithought

Lektion 130,  Det är omöjligt att se två världar.

”Varseblivningen är konsekvent. Det du ser återspeglar det du tänker. Och det du tänker återspeglar bara ditt val av det du vill se. Det är dina värderingar som bestämmer detta, för det du sätter värde på måste du vilja se, eftersom du tror att det du ser verkligen finns där.
Ingen kan se en värld som hans sinne inte har tillmätt något värde. Och ingen kan undgå att se det som han tror att han vill ha.”

ACIM 

Den värld du vill se är bara en tanke bort.
Det du tänker på är vad du ser.
Det du ser på din bioduk har du själv skapat.
Allt du ser utanför dig är skapat i ditt sinne. Det är val du har gjort, sådant du sätter värde på.
Antingen ser du med rädslans ögon, eller så ser du med kärlekens. Det är vad som finns att välja emellan, något annat finns inte.
Man kan säga att du har ”trollspöt” i ditt sinne, för i tanken skapar du exakt det du vill ha. Så ser du något du inte önskar vet du att du själv har makten att göra en förändring, genom ett tankeskifte.
Det kan tyckas vara en tung börda att ha på sina axlar, att själv vara ansvarig för sin varseblivning, men det är dags att acceptera detta faktum.
Glöm dock inte att du aldrig är ensam. Du har hela tiden någon som älskar dig vid din sida, en vänlig Röst som gärna guidar dig längs din väg. Som låter dig få veta vad sann lycka är och hur du blir fri från de bojor du satt på dig själv.
Är det inte dags att välja friheten nu min vän?

– Parameshwari

itsimpossibletoseetwoworlds

Lektion 80, Låt mig se att mina problem har blivit lösta.

”Om du är villig att se dina problem, kommer du att se att du inte har några problem. Ditt enda problem av betydelse har blivit löst, och du har inget annat. Därför måste du ha frid. Din frälsning är således beroende av att du ser detta enda problem, och att du förstår att det blivit löst. Ett enda problem, en enda lösning.”

ACIM

Du löser inte problemet genom att försöka lösa dess verkan (på utsidan).
Det du ser på bioduken nu har redan hänt, och det är resultatet av det som pågår i ditt sinne.
Problemet löser du genom att hitta orsaken till det:
I ditt sinne verkliggör du separationen. I tanken skapar du det du ser på utsidan.
Du tror att du ser kroppar. Mot dessa kroppar hyser du agg och underhåller på så vis separationen.
Förstår du att detta är orsaken till att du inte ser ljuset?

Alla problem är ett enda problem, och detta problem har en enda lösning.
När du förstår att du inte är separerad från dina systrar och bröder, när du inte längre ser kroppar, utan bara ljus och Etthet. Först då har problemet nått sin lösning.
Och då finns inget problem längre.

letmerecognizetheproblemsolved

Lektion 64, Låt mig inte glömma min funktion.

Endast genom att fullgöra den funktion som givits till dig av Gud kommer du att bli lycklig. Detta beror på att din funktion är att vara lycklig genom att använda de medel genom vilka lyckan blir oundviklig. Det finns ingen annan väg. Varje gång du väljer mellan att fullgöra eller inte fullgöra din funktion, väljer du därför egentligen om du vill vara lycklig eller inte.”

Jag funderade på det här hela dagen igår. Faktiskt så mycket att jag inte klarade av att ta till mig några budskap. Det var helt tyst när satt i stillhet och lyssnade. Som att systemet stannat av.
På kvällen kände jag intuitivt att nej, det här är menat som en vilodag. Det är därför jag inte får en text till mig. Jag ska bara vila i det som är sanningen.
Därför tänker jag att idag kan bli en vilodag även för dig, men meditera gärna över dagens lektion och vad den betyder för dig.
Vad betyder det att vara världens ljus?
Vad betyder det att förlåtelse är din funktion som världens ljus?
Hur skulle du se på förlåtelse om du inte fokuserade på kroppar, utan istället såg ljus och hur dessa ljuskroppar strålade samman?
Om vi alla är ett, finns det ens något att förlåta då?

letmenotforgetmyfunction

Repetition 1, lektion 56

Lektion 26, Mina tankar på attack attackerar min osårbarhet.

Det jag gör mot någon annan, det gör jag mot mig själv.
När jag attackerar någon annan attackerar jag således bara mig själv.
Om jag tror att jag kan attackeras är jag inte osårbar.
Om upplever att jag blir sårad kommer jag att gå till attack.
Mina tankar på attack projiceras utåt.
Detta i sin tur leder till att jag blir mottaglig för ännu en attack, vilket skapar konflikt (rädsla).
Alla dessa tankar på attack är något som pågår i mitt sinne.
Det är bara där attacken kan finnas, för kroppen attackerar inte av sig själv.
Det är i mitt sinne jag upplever mig sårad. Det är ingen annan som skadar mig.

Lektion 27, Mer än någonting annat vill jag se.

Den värld jag ser vittnar om den skrämmande naturen i den självbild jag har gjort.
Om jag vill komma ihåg vem jag är, är det nödvändigt att jag släpper denna bild av mig själv. När den har ersatts av sanningen, kommer det sanna seendet med säkerhet att ges till mig. Och med detta sanna seende kommer jag att se på världen och på mig själv med barmhärtighet och kärlek.”

Lektion 28, Mer än någonting annat vill jag se tingen på ett annat sätt.

När jag tittar på olika ting så minns jag vad jag använder dem till.
Jag vet vad jag ska göra med en stol till exempel.
Idag är jag villig att ge upp mina förutfattade meningar om alla ting.
Idag släpper jag taget om allt det jag lärt mig om alla ting i det förflutna.
En stol är fortfarande en stol, som jag kan sitta på, men jag släpper allt jag tidigare lärt in för jag vet ingenting om stolen. Den betyder ingenting.
Jag är beredd att se allt på ett nytt sätt.
Istället för att värdera alla ting kan jag ställa mig frågande till vad de är, och jag gör detta med ett helt öppet sinne. Jag tillåter varje situation att avslöja sin mening för mig, och det ljus jag ser i ett ting är samma ljus jag kommer att se i dem alla.

Lektion 29, Gud är i allt jag ser.

Gud är fortfarande överallt och i allt för evigt. Och vi som är del av Honom kommer till sist att se förbi alla skenbilder, och känna igen sanningen bortom dem alla.

Oavsett vad jag väljer att ha för benämning på Alltet, Gud är bortom ord, så är det här en energi som hela tiden är närvarande och som finns i allt.
Allt är ett. Det finns ingen separation.
När jag förstår de blir det lättare att se på hela skapelsen med ett öppet sinne.
När jag släpper taget om mina värderingar av alla ting så kommer jag att få en personlig upplevelse av vad Gud är.

Lektion 30, Gud är i allt jag ser eftersom Gud är i mitt sinne.

Det som händer utanför är ett resultat av det som händer inom mig.
Jag förstår därmed att ”problemet” kan lösas på ett ganska simpelt vis.
Vad matar jag mitt sinne med?
Vad ”ser” jag på utsidan?
Använder jag enbart mina fysiska ögon (?), för i så fall är det omöjligt att se Gud i allt.
Det sanna seendet kommer från sinnet. Det kommer inifrån.
Därför måste jag vara medveten om vad jag väljer att mata sinnet med.
Är det kärlek, eller är det rädsla?
Väljer jag kärlek ser jag förening. Väljer jag rädsla ser jag separation.

acimrep

Repetition 1, lektion 55

Lektion 21, Jag är fast besluten att se tingen på ett annat sätt.

Det jag nu ser är endast tecken på sjukdom, katastrof och död. Detta kan inte vara det som Gud skapade åt sin älskade Son.
Själva det faktum att jag ser sådana ting är bevis på att jag inte förstår Gud. Därför förstår jag inte heller Hans Son. Det jag ser säger mig att jag inte vet vem jag är.
Jag är fast besluten att se vittnesbörden om sanningen i mig istället för de vittnesbörd som visar mig en illusion om mig själv
.”

Lektion 22, Det jag ser är en form av hämnd.

För varje gång jag tänker att någon på utsidan attackerar mig så upplever jag att måste jag gå till försvar. Detta för att jag projicerar mina egna tankar och min ilska på världen. Jag har i mitt sinne skapat något på utsidan som attackerar mig.
När jag då går till attack mot världen utanför så blir det en typ av ”hämnd” på den/det som väckt min ilska.

Följdfrågan blir: gynnar det här min inre frid?
Naturligtvis inte! Vill jag ha inre frid behöver jag släppa taget om den yttre värld jag hittat på.
Jag behöver släppa taget om, och förlåta, det förflutna.
Jag kan inte längre låta mig triggas av sådant som inte är verkligt.
Jag behöver ta ansvar för mina egna tankar, för jag vet att det är jag som skapar det jag ser på utsidan.

Lektion 23, Jag kan undkomma den värld jag ser genom att ge upp tankarna på attack.

Jag har skapat världen jag ser! Alltså skapar jag det jag ser som fientligt. Det som gör att jag tänker att jag måste gå till attack. Det som gör att jag klagar över att ”allt händer mig” hela tiden”.
Jag kan sitta här och klaga hur mycket som helst. Världen kommer inte att förändras ändå.
Jag kommer att fortsätta att uppleva det som att jag blir attackerad så länge jag tror att det är något på utsidan som gör något mot mig.
Jag kommer att fortsätta att vara rädd så länge jag inte förstår att jag skapar med mina tankar.
Det är ingen annan (där ute) som får mig att må dåligt, vara rädd eller känna mig attackerad.
Det är jag själv som med mina tankar skapar upplevelsen av att jag mår dåligt, är rädd eller blir attackerad.
Det är inget på utsidan som måste förändras för att jag ska må bra.
Det är mina tankar om världen jag måste förändra.
När jag blickar utåt måste jag förstå att det är jag som skapat filmen som spelas upp på bioduken.

Lektion 24, Jag varseblir inte mitt eget bästa.

Hur skulle jag kunna förstå mitt eget bästa när jag inte vet vem jag är? Det jag tror är mitt eget bästa binder mig bara ännu starkare till illusionernas värld.
Jag är villig att följa den Vägledare Gud har givit mig för att upptäcka vad mitt eget bästa är, eftersom jag inser att jag inte på egen hand kan varsebli vad det är
.”

Lektion 25, Jag vet inte vad någonting är till för.

Det har blivit dags att närma sig ett förenat mål, och det kan bara göras genom att släppa taget om alla de konfliktfyllda mål jag satt upp.
Låt oss säga att jag vill känna inre frid. Jag vill vara lycklig.
Då behöver jag skala av allt det onödiga. Det som gör att jag kommer allt längre bort från önskat resultat.
Jag behöver inse att mina gamla mål var meningslösa. Det räcker så. Jag behöver inte värdera dem som rätt eller fel. Allt handlar om val – frid eller konflikt.

Så vad är jag är beredd att släppa taget om för fridens skull?
Kan jag släppa allt det där jag tror att jag måste göra innan jag får frid? Kan jag inte känna frid redan idag, utan att något måste uppnås först?
Måste jag alltid ha rätt, eller kan jag välja att låta den andra personen få rätt i en diskussion?

Låt mig öppna mitt sinne för världens verkliga syfte genom att ge upp det syfte jag har givit den.

namaste