Lektion 16, Jag har inga neutrala tankar.

Jag har inga neutrala tankar.

Allt jag ser kommer från mina tankar, och eftersom mina tankar inte är neutrala ser jag ingenting på ett neutralt vis.
Varje tanke jag tänker resulterar antingen i kärlek eller rädsla.

Den här tanken om debatten på tv är inte en neutral tanke.
Den här tanken om djurskötseln är inte en neutral tanke.
Den här tanken om min son är inte en neutral tanke.

Så här ser tillämpningen av dagens lektion ut.

Vad ser du när du tittar på dina tankar?
Dömer du någon som inte tycker som du?
Oroar du dig för ekonomin?
Tänker du att du vill, men inte vågar?

Märker du att det finns det ett mönster i det du tänker och det du ser på utsidan?

ihavenoneutralthoughts

Lektion 15, Mina tankar är bilder jag gjort.

Mina tankar är bilder jag gjort.

Sant seende har ingenting med det jag ser på utsidan att göra.
Sant seende sker inte genom kroppens ögon.
Jag tror att det jag ser är på riktigt, men det är bara illusioner.
Jag tror att jag ser eftersom det är den funktion jag gett de fysiska ögonen.
Men det jag ser med mina fysiska ögon är bara bilder jag skapat via de tankar jag tänker.

För en del av er blir de här lektionerna säkert allt konstigare.
Det är väl klart att jag ser med mina ögon, tänker du.
Men är det så? Är det inte bara en bild skapad i tanken? En bild som är kopplad till det förgångna på något vis.
Hur vet du att det är ett bord som står framför dig? Hur vet du vad det ska användas till?
Allt är inlärt tidigare i livet. Vi vet vad olika typer av mat smakar, hur saker kan användas och varje gång vi ser ett visst föremål tänker vi något… och skapar en bild.
Vi ser aldrig på något med helt neutrala ögon.

När jag mediterar använder jag mig av en annan typ av ”seende”.
Jag kan inte med ord förklara exakt det som sker.
Det är förnimmelser och intuition. En känsla av att bara veta.
Jag ”ser”, men inte som att titta med ögonen. Mina ögon är slutna, men jag ”ser” ändå.
Jag ”ser” det jag behöver se just då.
Det har ingenting att göra med hur jag använder synen t ex på jobbet, eller när jag tittar på tv.
Däremot kan vi alla öva oss i att använda den inre synen i alla situationer. Inte bara i meditation, bön eller vad vi väljer att kalla den stund då vi stänger av omvärlden för en stund och hittar till vårt center.
När vi stillar oss på detta vis lär vi oss att allt oftare vara i stunden, på den plats där vi kan se på allt med neutrala ögon. På den plats där allt bara är.

mythoughtsareimages

Lektion 14, Gud skapade inte en meningslös värld.

goddidnotcreateameaninglessworld

Gud skapade inte en meningslös värld.

Gud skapade inte den här världen över huvud taget.
Skaparen av världen jag ser med mina fysiska ögon är jag själv.

Gud skapade inte krig.
Gud skapade inte svältkatastrofer.
Gud skapade inte onda människor.

Vi är snabba med att säga: om Gud finns, hur kunde han göra så här mot oss?!
Om Gud finns så finns han på utsidan och är ondskefull. Straffar oss för de synder vi begått.
Men det finns ingen synd. Den har jag också hittat på själv.
Och Gud finns inte utanför mig. Han finns i mig och överallt.
Det finns ingenting som inte är Gud.
Gud är inte en han (eller hon) heller.
Gud antar många skepnader, bortom fysiska beståndsdelar.

Men trots att Gud är allestädes närvarande med sin trygga famn slinker den andra rösten igenom. Rösten som säger att världen är en otrygg plats, att Gud är en myt och att jag ska fatta mina egna beslut. Inte lyssna efter ”påhittade röster” som säger att det inte finns något jag behöver bli förlåten för.
Vi är så matade med egots negativitet, och omedvetna bestraffningar, att det verkar omöjligt att det skulle finnas något annat än det vi ser på utsidan.
Gud är för stor för att ta till sig, eller avfärdas som trams.
Ibland är det bara ordet ”Gud” som ställer till det i våra sinnen.
Livskraft. Alltet. Det stora hela. OM. Använd vilket ord du vill.
Det är bara ord. Med ord sätter vi etiketter och dömer.
Men Gud dömer inte och skapar inte heller det jag ser på utsidan.
Allt som inte är kärlek, glädje och ljus, det är sådant jag skapar själv.

Ingenting som Gud inte skapade är verkligt.

(91)
Bortom fysiska beståndsdelar, strålande av ljus.
Omätlig, ändlös källa till goda egenskaper.

(92)
Otaliga yogis bugar för dig, du är fri från rädsla och begär.
Strålande av ljus, odelbar och omätbar.

(128)
Om är din ursprungliga manifestation,
men din existens har ingen begynnelse.
Utan kropp, utan namn.
Du både utplånar och förverkligar allting.

Ur Jaap Sahib

Lektion 12, Jag är upprörd därför att jag ser en meningslös värld.

Jag är upprörd därför att jag ser en meningslös värld.

Jag tror att jag ser en förskräcklig värld.
Jag tror att jag ser en fientlig värld.
Jag tror att jag ser en sjuk värld.
Jag tror att jag ser en tragiskt värld.

Men jag är upprörd därför att jag ser en meningslös värld.

Meningarna kan tillämpas även på positiva intryck av världen. Ser jag en god värld så förutsätter det nämligen att det finns en motsats också.

Så… jag tror att jag blir upprörd för att jag ser allt elände i världen. Krig, mord, våldtäkter, sjukdom, katastrofer, mobbing, fattigdom, orättvisa.
Allt detta dömer jag på olika vis. Jag ger världen dess egenskaper. Jag säger att världen är sjuk och fientlig. Men världen i sig själv är… ingenting.
Jag ser allt detta. Jag tänker alla dessa tankar. Jag berättar för andra att jag tycker att den här jorden är en hemsk plats att bo på. Att många av de människor som bor här är onda.
Allt detta gör jag, och allt detta skapar. Jag skapar det jag ser på min bioduk.
Jag delar med mig av mitt skräp och får min broder att skapa tillsammans med mig.
Utan medvetenhet sprider detta ringar på vattnet.
Det är klart att världen är förskräcklig. Det ser jag ju på tv. Det läser jag i tidningen. Det säger grannen. Och det säger jag med. Vi pratar om det dagarna i ända.
Han gjorde si. Hon gjorde så. Det är ju inte klokt som de beter sig!
Jag har ont. Jag är sjuk. Varför blir jag aldrig frisk?
De flesta av oss funderar inte ens över varför allt detta skapas.
Vill inte förstå att kroppen faktiskt inte blir sjuk helt av sig själv.
Vill inte förstå att det inte är en person ensam som startar ett krig.

Allt börjar med mig. Vill jag ha till en förändring får jag skapa den själv.
Inget förändras av att jag konstant dras in i mitt påhittade drama på utsidan.
Inget förändras av att jag sitter hemma framför tv:n och klagar på allt hemskt som händer i världen och säger att någon borde göra något.
Vill jag ha fred så får jag börja med att bli fredlig själv. Vill jag mötas av respekt så får jag bemöta andra med respekt. Vill jag slippa lyssna till skvaller så får jag sluta att skvallra om andra. Vill jag att kassören ska vara trevligare så får jag börja med att le och vara trevlig själv. Simple as that!
Att säga att jag inte kan förändra något helt ensam handlar bara om rädsla. Rädsla för att faktiskt förändra något… för ofta vill vi vara kvar i vårt drama. Vi säger att vi vill ha förändring, men när det väl gäller – hur var det nu med det?

Världen utanför mig är ingenting. Den är meningslös.
Men så länge jag är i den här kroppen så kommer världen att finnas där.
Jag kan då göra den till en angenämare plats att vara på genom att välja vad jag vill ha i den. Ibland kan det räcka med att bara acceptera att saker & ting är som de är just nu.
I acceptansen sker många mirakel.

Namaste ❤

IMG_0093

Lektion 11, Mina meningslösa tankar visar mig en meningslös värld.

Mina meningslösa tankar visar mig en meningslös värld.

Mina tankar bestämmer vilken värld jag ser.
Min värld ser ut på ett vis. Din värld ser ut på ett annat.
Vi kanske ser samma föremål, byggnader, gator och människor men vi dömer det vi ser efter vår egen mall. Allt beroende på vad vi har med oss i bagaget.
Men en sak har våra världar gemensamt – de är inte sanna. De är våra egna påhitt.

Vad har du i ditt inre skapat för yttre värld?

Jag tycker att den frågan är bra att ställa sig själv med jämna mellanrum.
Själva orden är förstås utan betydelse, men vad finns i mitt sinne just nu?
Gör det jag ser på ”bioduken” att jag blir rädd, arg och upprörd, eller känner jag inre frid?
Är jag tillfreds med tillvaron eller dömer jag allt på utsidan?
Jag tänker att så länge jag har ett behov av att anklaga andra för en massa fel, eller om jag går omkring med konstant ångest, så behöver jag titta på vad jag tänker. Jag behöver bli sams med det faktum att mina tankar är meningslösa eftersom de skapar en meningslös värld på utsidan.
Det står mig fritt att skapa vad jag vill. Vill jag då inte skapa något som får kärleken att växa istället för rädslan?

seeker

Lektion 10, Mina tankar betyder ingenting.

Mina tankar betyder ingenting.

Det jag tror att jag tänker är inte verkligt, alltså betyder mina tankar ingenting.
De är meningslösa.

På tal om det, vad har du lagt för värde i ordet meningslös?
Jag tror att vi alla någon gång i livet blivit provocerade av detta ord i olika sammanhang. Kanske har någon sagt att det vi gör är meningslöst. Eller än värre, att vi är meningslösa.
Frågan är då vad ett ord har för mening egentligen?! Det är bara något vi i det förflutna lärt oss att reagera på, av olika anledningar. Men… det vi har lärt kan vi också lära om.

Jag sluter ögonen, söker i mitt sinne och upprepar dagens tankegång:

Min tanke på ekonomin betyder ingenting.
Mina tankar på jobbet betyder ingenting.
Min tanke på konflikt betyder ingenting.
Mina tankar på ordet meningslös betyder ingenting.

Den här tankegången kommer att hjälpa mig att bli fri från allt jag nu tror.

Jag minns att jag, när jag påbörjade kursen första gången (för kanske 7 år sedan), inte förstod vad alla de här övningarna skulle leda till. Det var tungt att läsa textboken och jag tror inte att jag följde instruktionerna i lektionerna speciellt bra heller. Den gången avslutade jag inte kursen. Tror att jag slutade någon gång efter lektion 60.
Idag har jag lättare att förstå syftet med alla de här övningarna. Varför alla upprepningar behövs. Utöver detta bör förstås även motivation finnas. Finns inte denna, tillsammans med intresset för förändring, så kommer antagligen även din bok att samla damm efter ett tag.
En del av er som läser här kanske inte ens är intresserade av kursen över huvud taget, utan har blivit ”påtvingade” denna läsning då ni följt mig sedan tidigare. Kanske är någon besviken för att jag inte skriver så mycket om yoga längre. Jag vet inte, men det spelar egentligen ingen roll. Dessa tankar betyder ju som sagt ingenting.
Mina tankar på vad någon annan kanske tänker betyder ingenting.
Men för att säga något kort om yogan så har min praktik nått en annan nivå med hjälp av det jag fått med mig från kursen. Jag har framförallt kommit längre i meditationen, som nu har blivit det väsentliga för mig. Det är i meditationen jag samtalar. Det är där jag lyssnar och får mina svar.
Det är också där jag får veta att mina tankar inte betyder någonting.
Jag bara är.
Och för mig är det målet med allt, att en dag vara så avskalad från allt att jag ser igenom alla illusioner. Jag påverkas inte längre av dramat utanför, för det finns inget drama utanför. Det är något jag hittat på. Jag vet att jag var skaparen av allt detta, men nu är jag ett med alltet – där allt bara är.

Jag vet att jag kanske kommer ifrån ämnet emellanåt men jag tänker att det är viktigt att dela med sig av sådant som dyker upp längs vägen.
Här finns egentligen inga gränser, allt flyter samman.

Må ljuset lysa upp din väg idag
Sat Nam

IMG_0081

 

Lektion 9, Jag ser ingenting som det är nu.

Jag ser ingenting som det är nu.

 Jag behöver inse att jag ingenting förstår för att göra mina gamla tankegångar ogjorda.
Som jag skrev tidigare handlar det inte heller om att förstå lektionerna riktigt ännu. Jag ska bara tillämpa dem. Hade jag förstått skulle jag ju inte behövt göra övningarna.

Det jag ser finns inte.

Meditera över den meningen en stund.
Är den lätt att ta till sig? Provocerar den?
Efter att jag hade gjort de här lektionerna en tid så dök det upp tillfällen då jag trodde att jag skulle tappa greppet helt. Kanske grävde jag för djupt. Började analysera, där jag egentligen bara skulle tillämpat utan att tänka så mycket. (Jag är expert på att tänka för mycket.)
Hur som, allt ställs på ända här. Det är inte så här vi vanligtvis lever våra liv.
Vi tänker för mycket. Vi tolkar. Vi dömer. Tror att vi sitter inne med alla svar.
Och så kommer någon och säger att ingenting av det vi ser finns. Att allt är en illusion.
Att den här världen inte ens existerar.
Nog kan det ställa till det uppe i knoppen. Det gör det fortfarande för mig emellanåt, men jag tänker att det får lov att vara så.
Vem har bråttom att uppnå någonting, om tiden inte ens existerar?
Vad ska jag skynda till, om jag redan är där?

Jag ser inte den här mobiltelefonen som den är nu.
Jag ser inte den här mattan som den är nu.
Jag ser inte det här fönstret som det är nu.
Jag ser inte den här kroppen som den är nu.

 Så här ser tillämpningen av dagens tankegång ut.
Som sagt, tänk inte så mycket – bara gör.

Namaste

trust

Bild från Google.