Repetition IV, Lektion 142

“Mitt sinne innehåller endast det som jag tänker med Gud.”

 (123) Jag tackar min Fader för Hans gåvor till mig.

(124) Låt mig minnas att jag är ett med Gud.

– A Course in Miracles

Precis som vattendroppen är en del av havet, är du en del av Gud.
Precis som bladet är en del av blomman, är dina bröder och systrar en del av Gud.
Växter, djur och människor ser ut och uttrycker sig på olika vis, men allt är likväl en del av Gud.
Allt är Gud.
Gud som upplever sig själv.

Känn därför tacksamhet för det första djupa andetag du tar på morgonen, för det är Gud.
Låt dig fyllas av kärlek när du ser barnet springa över sommarängen, för det är Gud.
Skratta så att magen värken, för skrattet är Gud.
Ligg ner och fantisera kring molnens formationer, för det kreativa sinnet är Guds.
Känn tryggheten i den osynliga hand som håller din, för Gud är din ständige följeslagare.
Gud är alltid med dig, för det finns ingenting som inte är Gud.

– Parameshwari

IMG_2225

Repetition IV, Lektion 141

“Mitt sinne innehåller endast det som jag tänker med Gud.”

(121) Förlåtelse är nyckeln till lycka.

(122) Förlåtelse erbjuder allt jag vill ha.

– A Course in Miracles

När du förlåter dina systrar och bröder för det du tror att de gjorde, så förlåter du också dig själv.
När du förlåter släpper du dina systrar och bröder fria, och eftersom du får det du ger blir du själv fri. Du blir fri eftersom förlåtelsen är nyckeln till frihet och lycka.
Ge alla denna gåva, så att du kan ta emot den själv och få frid i ditt hjärta.

– Parameshwari

tulips-2068692_960_720

Lektion 139, Jag skall acceptera Soningen för egen del.

”Här slutar alla val. För här beslutar vi oss för att acceptera oss själva så som Gud skapade oss. Och vad är val annat än ovisshet om vad vi är?”

 – ACIM

Att acceptera Soningen är att göra ogjort, allt det som du tror att du gjort i den här världen av illusioner.
Det är att acceptera den du i sanning är, att du är som Gud skapade dig.
Du vet vem du är. Du vet vad som är sant och vad som inte är det.
Du är helad från det förflutna, från illusionen.
Att acceptera Soningen är också att minnas varför du är här, och vilken din uppgift du har.
Du vet att du är här för att hjälpa dina bröder och systrar att minnas vem de är, så att de i sin tur kan hjälpa andra att minnas.
Vi är alla här för att minnas att vi är ett. Ett med kärleken. Ett med Gud.

– Parameshwari

”Vi har ett uppdrag här. Vi kom inte för att förstärka den galenskap vi en gång trodde på. Låt oss inte glömma det mål vi har accepterat. Det är mer än bara vår egen lycka som vi kom för att vinna. Det vi accepterar som det vi är förkunnar vad alla måste vara, tillsammans med oss. Svik inte dina bröder, för då sviker du dig själv. Se med kärlek på dem, så att de kan veta att de är del av dig, och du av dem.”

– ACIM

iwillacceptatonement

Lektion 137, När jag helas, helas jag inte ensam.

”Sjukdom vill bevisa att lögner måste vara sanningen. Men helandet visar att sanningen är sann. Den separation som sjukdomen påtvingar har faktiskt aldrig hänt. Att bli helad är helt enkelt att acceptera det som alltid varit den enkla sanningen. […]
Helandet skulle således kunna kallas en motdröm som upphäver drömmen om sjukdom i sanningens namn, men inte i sanningen själv. På samma sätt som förlåtelsen förbiser alla synder som aldrig begåtts, tar helandet bara bort illusioner som inte har förekommit.”

– ACIM 

Precis som förlåtelsen behövs inte helandet när du lever i sanning, för där finns inget att förlåta eller att hela. Men i den här världen behövs båda, eftersom du så länge levt i konflikt och sjukdom. Du behöver hela ditt sinne, som du under lång tid låtit kontrolleras av egot.
När sinnet är läkt kommer du att förstå att ingen sjukdom finns.
Du kommer att förstå att du skapade denna illusion med dina tankar.
Du kommer också att förstå att när ditt sinne helas, så helas allas sinnen.
Helandet måste delas med alla, eftersom vi alla är ett.
Så låt sanningen fylla ditt sinne, så att du och dina systrar och bröder blir fria.

– Parameshwari

”Och när du låter dig själv bli helad, ser du hur alla runt omkring dig, eller som du kommer att tänka på, eller som du berör eller som inte tycks ha någon kontakt med dig, helas tillsammans med dig.”

– ACIM

iamnothealedalone

Lektion 136, Sjukdom är ett försvar mot sanningen.

”Ingen kan hela om han inte förstår vilket syfte sjukdomen tycks tjäna. För då förstår han också att syftet med den inte har någon mening. Eftersom den är utan orsak och inte har någon meningsfull avsikt av något slag, kan den inte finnas överhuvudtaget.
När man inser detta sker helandet automatiskt.”

*

”Sjukdom är ett beslut. Det är ingenting som händer dig helt oväntat, som gör dig svag och som för med sig lidande. Det är ett val du gör, en plan du gör upp, när sanningen för ett ögonblick visar sig i ditt eget vilseledda sinne, och hela din värld tycks vackla och vara på väg att falla. Nu är du sjuk, så att sanningen kan ge sig iväg och inte längre hota det du har åstadkommit.”

– ACIM

Du kan inte vara sjuk eftersom du inte är en kropp.
Det är sinnet som är sjukt.
Det är med sinnet, med dina tankar, du skapar identifikationen med kroppen.
Det är med sinnet du skapar sjukdom.
Det är således med sinnet du gör dig fri från identifikationen med kroppen, och därmed också från sjukdom.
Dessa ord kommer att provocera dig, så länge du fortfarande lever i illusionen, men likväl är det sanningen. Du skapar din verklighet.

– Parameshwari

”Om du låter ditt sinne hysa tankar på attack, hemfalla åt att döma eller åt att göra upp planer för framtida ovissheter, då har du åter kommit på avvägar och åstadkommit en kroppslig identitet som kommer att attackera kroppen, för sinnet är sjukt.”

*

”Sjukdom är ett försvar mot sanningen. Jag skall acceptera sanningen om vad jag är, och låta mitt sinne helas fullständigt idag.”

– ACIM

sicknessisadefence

Lektion 135, Om jag försvarar mig attackeras jag.

”Försvara kroppen och du har attackerat ditt sinne. För i det har du sett de fel, de svagheter, de begränsningar och de brister från vilka du tror att kroppen måste räddas. Du kommer inte att se sinnet som åtskilt från kroppsliga tillstånd. Och du kommer att påtvinga kroppen all den smärta som kommer från föreställningen att sinnet är begränsat och bräckligt, och åtskilt från andra sinnen och separerat från sin Källa.
Det är dessa tankar som behöver helas, och kroppen kommer att svara med att vara frisk när de har blivit rättade och ersatta med sanningen.”

 – ACIM

När du lever i illusionen så kommer du hela tiden att känna ett behov av att försvara dig.
Du tar saker personligt och upplever att du måste försvara den (kropp) du tror att du är.
Det mesta sker utan att du ens är medveten om vad du gör.
Tänk om du idag skulle prova på att inte gå i försvar varje gång någon säger något som triggar dig. Du tittar bara stilla på din reaktion, och släpper sedan taget om den.
Hur kändes det efteråt?
Upplevde du i denna försvarslöshet kanske till och med ett uns av frid?

– Parameshwari

”Om jag försvarar mig attackeras jag. Men i försvarslösheten kommer jag att vara stark, och jag kommer att lära mig vad mina försvar döljer.”

 – ACIM

ifidefendmyself

Lektion 134, Låt mig varsebli förlåtelsen som den är.

”Förlåtelsens styrka är dess ärlighet, som är så ofördärvad att den ser illusioner som illusioner, inte som sanning. Det är på grund av detta som förlåtelsen blir det som öppnar ögonen vid åsynen av lögner; den store återställaren av den enkla sanningen. Genom sin förmåga att förbise det som inte finns, öppnar den vägen till sanningen som har varit blockerad av drömmar om skuld. Nu står det dig fritt att följa den väg som din sanna förlåtelse öppnar för dig. För om en broder har tagit emot denna gåva av dig, står dörren öppen för dig själv.”

– ACIM 

Allt du behöver förlåta här är illusionen, någonting annat finns inte att förlåta.
Sanningen behöver ingen förlåtelse.
Det du behöver lära dig är således att skilja på sanning och illusion, på kärlek och rädsla.
Du förlåter det som inte är kärlek och frid.
Du förlåter för att själv bli förlåten.
Du förlåter för att bli fri.

– Parameshwari

”När du känner dig frestad att anklaga någon för synd i någon form, tillåt då inte ditt sinne att uppehålla sig vid det som du tycker att han har gjort, för då vilseleder du dig själv. Fråga istället: ”Skulle jag anklaga mig själv för detta?””

– ACIM

letmeperceiveforgiveness