Lektion 31, Jag är inte offer för den värld jag ser.

Hur många gånger i livet har det inte känts som att jag blir testad.
Alltid är det någon eller något utanför stör min frid.
Jag undrar varför ingenting går som jag vill.
Varför alla är så otrevliga.
Offerkoftan har åkt på så många gånger att jag tappat räkningen för länge sedan.

Har vi inte alla skyllt på yttre omständigheter?
Gjort oss till offer för saker vi tror pågår på utsidan.
Där ”någon annan” alltid är orsaken till att vi blir upprörda.

När jag tillämpar denna lektion så försöker jag hela tiden att vara medveten om mina tankar.
Vad tänker jag egentligen, som skapar det jag ser på utsidan?
Jag gör övningen utan att döma. Utan att analysera.
Jag upptäcker att jag är arg på någon som jag anser stör min frid.
Jag ser bilister som kör som dårar i trafiken.
Jag undrar varför jag aldrig får de jobb jag söker…

Jag försöker inte ta reda på hur jag orsakade det som hände på utsidan.
Jag försöker inte lista ut varför jag orsakade det.
Jag bara betraktar och upprepar efter varje tanke:

Jag är inte offer för den värld jag ser.

Jag tycker om den här lektionen för den ruskar om mig när jag råkat få på mig offerkoftan igen.
Den får mig att komma till sans, och ofta får jag ett gott skratt på köpet.
Och skratta är det meningen att vi ska göra.
Det här ska vara roligt.
När vi börjar släppa taget så släpper vi också taget om det trista gravallvaret, och ut väller dold glädje som vi tappade bort redan i barndomen.

iamnotthevictim

Lektion 30, Gud är i allt jag ser eftersom Gud är i mitt sinne.

Det som händer utanför är ett resultat av det som händer inom mig.
Jag har skrivit om det många gånger nu – att jag skapar med mitt sinne.
Jag… skapar… det… jag… ser… på… utsidan.
Med detta har jag också identifierat källan.
Jag ser att ”problemet” kan lösas på ett ganska simpelt vis.

Vad matar jag mitt sinne med?
Vad ”ser” jag på utsidan?
Använder jag enbart mina fysiska ögon (?), för i så fall är det omöjligt att se Gud i allt.
Det sanna seendet kommer från sinnet. Det kommer inifrån.
Därför måste jag vara medveten om vad jag väljer att mata sinnet med.
Är det kärlek, eller är det rädsla?
Väljer jag kärlek ser jag förening. Väljer jag rädsla ser jag separation.

Här måste det börja. Och det handlar inte om att försöka fixa till något.
Det handlar inte om att försöka förändra något på utsidan.
Vi behöver bara vara öppna för att sant seende inte är begränsat av tid och rum.
Det är inte begränsat av kroppens ögon.
Det finns något bortom detta och det närmar vi oss nu.

Varje morgon mediterar jag till mantrat Ek Ong Kar Sat Nam Siri Wahe Guru (En skapare skapade denna skapelsen. Sanning är dess identitet. Obeskrivlig är denna visdom.)
Det är ”mitt mantra” och när jag blir ett med detta är det som att bli ett med Gud.
Det är kraftfullt och för mig sammanfattar det de här lektionerna väldigt väl.

Sat Nam ❤

Godisinmymind

Lektion 29, Gud är i allt jag ser.

Tankegången idag förklarar varför du kan se syftet med allt i allt. Den förklarar varför ingenting är åtskilt, av sig självt eller i sig självt. Och den förklarar varför ingenting du ser betyder någonting.

Så står det i inledningen till dagens lektion.
Det står också att dagens tankegång utgör hela grunden för det sanna seendet.

Oavsett vad jag väljer att ha för benämning på Alltet, Gud är bortom ord, så är det här en energi som hela tiden är närvarande och som finns i allt.
Allt är ett. Det finns ingen separation.
När jag förstår detta blir det lättare att se på hela skapelsen med ett öppet sinne.
När jag släpper taget om mina värderingar av alla ting så kommer jag att få en personlig upplevelse av vad Gud är.
Allt som krävs av mig är att jag gör lektionerna, utan att analysera och utan att lägga något värde i dem.
I tystnad, lyssnar jag och tar till mig det jag upplever.
Mer än så behöver jag inte göra nu.

Gud är i den här kroppen.
Gud är i den här pennan.
Gud är i det här bordet.
Gud är i den här boken.
Osv.

Det betyder förstås inte att Gud är en penna. Inte som jag ser den med mina fysiska ögon åtminstone. Jag ser bortom de fysiska föremålen och med tiden kommer jag att se att där finns något annat, bortom dömande och värderingar.
Jag kommer att se ljuset i allt.
Jag kommer att förstå att Gud är allt jag ser.

Godisineverythingisee

Lektion 28, Mer än någonting annat vill jag se tingen på ett annat sätt.

När jag tittar på olika ting så minns jag vad jag använder dem till.
Jag vet vad jag ska göra med en stol till exempel.
Jag vet vad en blomvas används till.
Jag vet att jag kan skriva eller rita med en penna.
Jag minns att jag någon gång i barndomen lärde mig allt detta.

Idag är jag villig att ge upp mina förutfattade meningar om alla ting.
Idag släpper jag taget om allt det jag lärt mig om alla ting i det förflutna.
En stol är fortfarande en stol, som jag kan sitta på, men jag släpper allt jag tidigare lärt in för jag vet ingenting om stolen. Den betyder ingenting.
Jag ser en massa olika ting, som inte heller betyder någonting.
Jag är beredd att se allt på ett nytt sätt.
Istället för att värdera alla ting kan jag ställa mig frågande till vad de är, och jag gör detta med ett helt öppet sinne. Jag tillåter varje situation att avslöja sin mening för mig.
Med tiden kommer jag att se alla ting annorlunda. Det ljus jag ser i ett ting är samma ljus jag kommer att se i dem alla.
Bortom mitt dömande och mina värderingar finns sanningen, där finns syftet med alla ting jag ser. Ting som inte alls är separata, utan en del av allt.

iwanttoseethingsdifferently

Lektion 27, Mer än någonting annat vill jag se.

iwanttosee

Idag skriver jag ingen text utan säger bara:

Mer än någonting annat vill jag se.

Du som läser här vet (eller anar åtminstone) vad det handlar om nu och denna lektion skall bara tillämpas ofta under dagen, vare sig du menar det eller ej. Bara gör.

Önskar dig en härlig lördag!
Kärlek & frid ❤

Lektion 26, Mina tankar på attack attackerar min osårbarhet.

Det jag gör mot någon annan, det gör jag mot mig själv.
Om jag attackerar någon annan attackerar jag således bara mig själv.

Om jag tror att jag kan attackeras är jag inte osårbar.
Om jag upplever att jag blir sårad kommer jag att gå till attack.
Mina tankar på attack projiceras utåt.
Detta i sin tur leder till att jag blir mottaglig för ännu en attack, vilket skapar konflikt (rädsla).
Och så pågår det fram och tillbaka, som en bumerang.

Alla dessa tankar på attack är något som pågår i mitt sinne.
Det är bara där attacken kan finnas, för kroppen attackerar inte av sig själv.
Det är i mitt sinne jag upplever mig sårad. Det är ingen annan som skadar mig.

Jag känner igen mig så väl i detta för jag har varit fast i denna illusion av attack och försvar större delen av livet. Jag har tagit saker personligt och känt mig trampad på. Har låtit min dåliga självkänsla triggas av än det ena och än det andra.
Men så händer något och det går inte längre att springa på i hamsterhjulet.
Jag säger inte att jag helt slutat att delta i det här, men för varje gång jag gör det blir det allt svårare eftersom jag nu är medveten om vad jag håller på med.
En dålig dag kanske jag tillåter mig åka med av bara farten. En bra dag stannar jag till och fångar tanken innan den vänds utåt och blir till ord eller text.
Det är där jag vill vara. På den plats där jag inte längre tror att jag kan attackeras. Där det inte ens finns något som heter attack, för attack är bara ett påhitt av mitt sinne.
Där jag inte längre tar något personligt eller måste ha rätt. Där jag släpper kontrollbehovet och bara är.

myattackthoughts

Lektion 25, Jag vet inte vad någonting är till för.

I föregående lektion skrev jag om alla motsägelsefulla mål. Mål som tydligt visar att jag utgår från egot. Det är också så att när jag identifierar mig med egot så förstår jag faktiskt inte vad någonting är till för eftersom jag inte lyssnar till mitt sanna jag.

Nu har det blivit dags att närma sig ett förenat mål, och det kan bara göras genom att släppa taget om alla de konfliktfyllda mål jag satt upp.
Låt oss säga att jag vill känna inre frid. Jag vill vara lycklig.
Då behöver jag skala av allt det onödiga. Det som gör att jag kommer allt längre bort från önskat resultat.
Jag behöver inse att mina gamla mål var meningslösa. Det räcker så. Jag behöver inte värdera dem som bra eller dåliga, positiva eller negativa.
Det finns inga rätt eller fel. Allt handlar om val – frid eller konflikt.

Hur når jag inre frid? Hur blir jag lycklig?
Är det verkligen genom att tjäna en massa pengar? Blir jag lyckligare av det?
Ska jag välja ett yrke för pengar och status skull, snarare än att göra det jag brinner för att göra?
Uppnår jag inre frid om jag väljer att ägna mig åt något som får mig att bli dränerad på all energi?
Uppnår jag inre frid om jag går emot min magkänsla och aldrig vågar följa mitt hjärta?
Hur kan jag känna någon glädje alls om jag gör något utan att hjärtat är med?

Jag läste en text förut, som passar i detta sammanhang. Det handlade om en man som önskade frid mer än konflikt. Valde att vara lycklig hellre än att ha rätt. Som ibland gjorde saker, som kan verka helt vansinniga i den här världen, enbart för fridens skull.
Men i sanning, hans liv var lätt och enkelt eftersom han ville ha frid mer än någonting annat.

Så vad är du beredd att släppa taget om för fridens skull?
Kan du släppa allt det där du tror att du måste göra innan du får frid? Är inte frid något du kan känna redan idag, utan att något måste uppnås först?
Är det viktigt att alltid ha rätt, eller kan du välja att låta den andra personen få rätt i en diskussion?
Kan du stilla dig själv en stund varje dag, sitta i tystnad och bara lyssna.
Vad hör du om du stänger av rösten som skapar konflikt i dina tankar?
Kan du istället höra den kärleksfulla röst som skapar frid i ditt sinne?

idonotknowwhatanythingisfor