Lektion 62, Förlåtelse är min funktion som världens ljus.

Det är din förlåtelse som kommer att föra mörkrets värld till ljuset. Det är din förlåtelse som låter dig känna igen ljuset i vilket du ser. Förlåtelsen är beviset på att du är världens ljus. Genom din förlåtelse återvänder sanningen om dig själv till ditt minne.
Därför ligger din frälsning i din förlåtelse
.”

Förlåt dig själv,
för att du lagt en slöja över sanningen.
Förlåt dig själv,
för att du ser konflikt istället för frid.
Förlåt dig själv,
för att du ser med rädslans ögon istället för kärlekens.
Förlåt dig själv,
för att du ännu inte förlåtit illusionen på utsidan.
För att du fortfarande ser med grumliga ögon.

Den dag kommer,
när du lyfter bort slöjan.
Den dag kommer,
när du förlåter alla dina bröder och systrar.
Den dag kommer,
när du förstår att du inte är separerad från dem.
Du förstår att det bara finns Etthet.

När du ser sanningen kommer du inte att ha några problem med att ge,
för du vet att allt du ger ges tillbaka till dig själv.
När du ser sanningen kommer du att veta att när du förlåter,
då förlåter du också dig själv.
Förlåtelse är din funktion.
Vårda den ömt,
för den är vägen till din lycka.

forgivenessismyfunction

Lektion 61, Jag är världens ljus.

Då är det slut med repetition 1 och vi kör igång som vanligt igen:

För egot är dagens tankegång det typiska exemplet på självförhärligande. Men egot förstår inte ödmjukhet, som det förväxlar med självförnedring. Ödmjukhet består i att acceptera din roll i frälsningen, och att inte ta på dig någon annan. Det är inte ödmjukhet att insistera på att du inte kan vara världens ljus om detta är den funktion som Gud har tilldelat dig. Det är bara högmod som skulle hävda att denna funktion inte kan vara för dig, och högmod kommer alltid från egot.”

Du är världens ljus.
Hur skulle du kunna vara något annat?
Du är skapad av ljus.
Du är ljus.
Hela du strålar av ljus.
Om du tror att du är något annat,
då ser du enbart med de fysiska ögonen.
Du ser en kropp.
Du ser begränsningar.
Du har ännu inte förlåtit världen.
För att verkligen se behöver du släppa illusionen,
och alla de begränsningar du satt på dig själv.
Du behöver lyssna, bortom de fysiska öronen,
ta den utsträckta handen och omfamna det som är du.

iamthelightoftheworld

Repetition 1, lektion 60

Lektion 46, Gud är kärleken i vilken jag förlåter.

Gud förlåter inte eftersom Han aldrig har fördömt. Och det måste finnas ett fördömande innan förlåtelse är nödvändig.
Förlåtelse är vad den här världen verkligen behöver, men detta beror på att det är en värld av illusioner. De som förlåter befriar således sig själva från illusioner, medan de som vägrar att ge förlåtelse binder sig själva vid dem. På samma sätt som du endast fördömer dig själv, förlåter du endast dig själv.
Men även om Gud inte förlåter är ändå Hans Kärlek grunden för förlåtelsen. Rädsla fördömer och kärlek förlåter. Förlåtelsen gör således det ogjort som rädslan har framkallat, och återför sinnet till medvetenheten om Gud. Av den anledningen kan förlåtelse i sanning kallas frälsning. Den är det medel genom vilket illusionerna försvinner
.”

Lektion 47, Gud är styrkan jag förlitar mig på.

I mitt sinne finns en plats av trygghet och frid.
Det är på denna plats jag finner Guds styrka.
Här och endast här finner jag de sanna svaren.
Så i varje situation jag står inför vänder jag mig till Källan och säger:
Gud är styrkan jag förlitar mig på.”
Sedan lyssnar jag… och kommer att få svar.

Lektion 48, Det finns ingenting att frukta.

Det finns ingenting att frukta.
Det finns ingenting du behöver vara rädd för.
Detta vet du, när du är med Gud.
Då vet du att Gud är styrkan du kan förlita dig på.
När du lever i illusionens värld däremot är du konstant rädd.
Du är rädd för att bli av med jobbet.
Du är rädd att du inte ska få ett jobb.
Du är rädd att du ska förlora någon som står dig nära.
Du är rädd för att bli allvarligt sjuk.
Allt omkring dig ter sig hotfullt.
Du måste göra en massa saker för att försvara dig hela tiden.
Jobba på hårdare. Äta allsköns mediciner.
Följa modet och ha de snyggaste märkeskläderna.
Träna på gymmet för att få större muskler än alla andra.
Du är fast i ekorrhjulet och kan inte ta dig ur det, för du tror att allt måste vara perfekt.
Du vågar inte utforska vad som händer om du stänger ner allt och bara sitter i tystnad och lyssnar.
Sanningen skrämmer dig mer än allt annat eftersom du aldrig utforskat detta område.
Du är rädd för att någon ska be dig att dra ner på tempot, älska dig själv och följa ditt hjärta.
Du är rädd för att få reda på vem du i sanning är.
Du är rädd för vad andra ska tro om du inte följer strömmen.
Men jag säger dig att vågar du inte lyssna till din inre Guide så kommer du att fortsätta att frukta världen omkring dig.
Du kommer att frukta döden. Du kommer aldrig att få reda på att den är en illusion den med.
När du lyssnar så kommer du att våga mer och mer.
Du kommer att våga leva på riktigt, utan att vara rädd för vad någon annan ska tänka, för då vet du att det är du själv som tror och tänker en massa. Det är en egenskapad film du spelar upp på bioduken.
När du börjar lyssna till Källan kommer du så småningom att spela upp mer angenäma filmer på din bioduk.
Du blir lugnare inombords. Låter dig inte skrämmas av triviala saker.
Du ser igenom illusionen, du ser ljuset där bakom. Och i detta ljus finns ingen rädsla.
Där finns bara kärlek och fullkomlig frid.

Lektion 49, Guds röst talar till mig hela dagen.

 Inte ett enda ögonblick upphör Guds Röst att kalla på min förlåtelse för att rädda mig. Inte ett enda ögonblick underlåter Hans Röst att styra mina tankar, vägleda mina handlingar och leda mina fötter. Jag vandrar bestämt fram mot sanningen. Det finns ingen annanstans jag kan gå, eftersom Guds Röst är den enda rösten och den enda vägledaren som har givits till Hans Son.”

Lektion 50, Jag stöds av Guds kärlek.

 När du känner det där sällsamma inre lugnet, då känner du också Guds kärlek.
Du är omhuldad. Älskad. Trygg och fridfull.
Där och då vet du att inga problem finns.

Guds frid och kärlek kostar inget. Inte mer än din ”tid” i tystnad med Honom.
Gud vill bara att du lyssnar och att du älskar dig själv. Gud vill att du får veta vem du i sanning är. Hade du vetat det nu så skulle du inte längre deltagit i jakten på det flyktiga och värdelösa. Dessa illusioner stödjer dig inte, får dig inte att känna dig trygg.

Så vad hindrar dig från att finna friden du eftertraktar?
Är du beredd att släppa taget om illusionen?

acimrep1

Tacksamhet

Jag spinner vidare på mitt Instagraminlägg från förra veckan angående kosten.
Sakta, sakta börjar det hända något.
Problemen med luftrören blev långrandiga. Det var först i måndags som rösten kom tillbaka. Hostan höll i sig lika länge.
Efter två veckor med strikt vegansk diet börjar kroppen kännas lättare.
Sinnet känns lättare det med, även om hjärndimman fortfarande ligger som en lätt slöja över allt. Ögonen är piggare, huden har fått en annan lyster och magen är inte så svullen längre. (Dock ska väl sägas att alla baljväxter som inmundigats inte är det mest idealiska för min mage, men det blir väl bättre det med i sinom tid.)
Det som blivit värre är ledvärken. Jag antar att känseln är tillbaka helt enkelt. Den mat jag ätit dövar ju smärta till viss del så nu upptäcker jag vad som hela tiden funnits bakom fasaden. Men… det här får ta den tid det tar. Huvudsaken är ju ATT det händer något.
Det som prövar mig mest är hungern. Vissa dagar har jag haft lust att länsa hela skafferiet och suget efter ost ska vi inte tala om. Och godissuget…
Det är det som är min akilleshäll när jag äter vego. Det blir för mycket kolhydrater = jag är hungrig hela tiden. Även om jag använder mycket olja i maten så räcker det liksom inte till. Nu har jag i och för sig inte sagt att jag ska gå all in. Kyckling kommer jag att äta ibland. Jag tror att jag behöver den balansen för att inte börja tokfrossa i kött när hungern blir för svår. Det är så det slutat tidigare, men den här gången är jag mer motiverad. Det handlar om att må bra på alla plan nu, att ha ett helhetstänkande. För att göra det jag ska göra så måste jag ju fungera optimalt. Att gå omkring med konstant hjärndimma gör att jag tappar ”kontakten” och inspirationen. Jag skulle inte göra ett bra jobb om jag tillät mig att vara kvar i det där.
Men nu har jag bestämt mig och kommer att klara det.

Och på tal om kursen. Jag tycker att det är väldigt intressant att gå igenom repetitionerna av alla lektioner nu. På ganska kort tid märker jag att det hänt saker.
När jag började skriva under årets första dagar så jobbade jag fortfarande. Jag var trött och inte så inspirerad alltid. Det var stelt att skriva emellanåt. Sedan börjar det plötsligt flyta på och jag börjar kanalisera budskap igen. När jag gör det, när sanningen talar genom mig och jag läser det i efterhand så ser jag tydligt att det inte är ”jag” som skrivit det. Gud/Jesus/änglar/guider har talat genom mig. Det är som att upptäcka på nytt när jag läser det igen, som om att budskapet kommer till mig ännu en gång.
Jag kan inte annat än att känna stor tacksamhet inför detta, att få vara en budbärare. Att få dela med mig av denna kärlek och detta ljus.
Nu finns inte heller någon återvändo. Min väg står framför mig i all sin prakt.
Hur skulle jag kunna välja mörker framför ljus igen menar jag?!

IMG_3104

Repetition 1, lektion 59

Lektion 41, Gud går med mig vart jag än går.

Du är inte ensam.
Du har aldrig varit ensam.
Du har alltid varit förenad med Källan.
Blott genom att vända dig inåt har du haft tillgång till trygghet och svar.
Detta glömde du någonstans på vägen,
men inom dig finns denna vetskap kvar.
Du vet att världen utanför inte är sanningen.
Du vet att det finns något mer.
Något större.
Något vackrare.
Något sannare.
En värld bortom rädsla och konflikt.
Där enbart ljus och kärlek existerar.
Och du behöver inte leta längre,
för du är redan hemma.
Du är förenad med din skapare, med Gud.

Lektion 42, Gud är min styrka. Sant seende är Hans gåva. 

Gud är din styrka eftersom utan Gud kan du inte göra någonting.
Du kan inte hela ditt sinne utan Gud.
Du kan inte förstå att du är ett med din broder utan Gud.
Sant seende är omöjligt utan Gud.
Det du ser med dina fysiska ögon är blott en illusion.
När du sträcker ut kärlek är det Gud som agerar genom dig.
När du skriver den här texten är det Gud som ”talar” genom dig.
Gud är allestädes närvarande,
och när du vet detta är du aldrig mer ensam.
Du kommer aldrig mer att behöva söka efter svar utanför dig.
Gud är din eviga Källa.

Lektion 43, Gud är min Källa. Jag kan inte se åtskild från Honom.

Du kan inte se åtskild från Gud, eftersom du för evigt är ett med Gud.

Falsk varseblivning kommer av att lyssna till egot.
Det är då du tror att världen att världen är orättvis, farlig och full av konflikter.
Du använder bara dina fysiska ögon när du betraktar det som sker på utsidan.

Sann varseblivning leder dig mot förlåtelse.
Du lyssnar till din inre guide som vägleder dig mot din frälsning,
mot helande.
Du ser bortom kroppar och fysiska föremål.
Du börjar förstå vem du i sanning är.

När du så blir ett med Gud förstår du att i denna Etthet behövs ingen förlåtelse längre,
för det finns ingenting att förlåta.
Allt är en enhet, och separationen är ett minne blott.
Du tänker med Guds sinne.
Du ser det Gud ser.

Lektion 44, Gud är ljuset i vilket jag ser.

I En kurs i mirakler lär vi oss att det bara finns två tankesystem – kärlek eller rädsla.
När jag väljer kärlek ser jag ljus.
När jag väljer rädsla ser jag mörker.
Jag kan bara se i ljuset,
och Gud är ljuset i vilket jag ser.

Varje dag frågar jag mig själv:
Ser jag genom Guds ögon,
eller har mörkret dolt min sikt?
Dömer jag det jag ser,
eller ser jag ljuset i alla jag möter?

När jag minns vem jag är,
minns jag också vem min broder är.
Jag inser att ljuset finns i mig och inte utanför.
Jag förstår att kärlek är ett val jag gör varje dag.
Det är ett val jag gör nu.

Lektion 45, Gud är sinnet med vilket jag tänker.

Gud är inte därute någonstans.
Gud är i ditt sinne.
Gud är sinnet med vilket du tänker,
när du slutar att lyssna på det som egot viskar i ditt öra.
När du lyssnar till Gud, istället för till kaos,
släpper du taget om illusionen du ”ser” på utsidan.
Du förstår att det bara finns ett enda sinne.
Sinnet som du delar med Gud.

happy

Repetition 1, lektion 58

Lektion 36, Min helighet omsluter allt jag ser.

 Jag är helig eftersom mitt sinne är en del av Guds.
Det finns bara ett sinne,
och därför måste min helighet omsluta allt jag ser.

Varseblivningen av den verkliga världen kommer från min helighet. När jag har förlåtit, ser jag inte längre mig själv som skyldig. Jag kan acceptera oskulden som är sanningen om mig.”

Lektion 37, Min helighet välsignar världen. 

Du är helig.
Du är helig eftersom du skapades av Gud.
Det du uppfattar som flera är egentligen ett.
Ett enda sinne.
Din broder är du, och du är din broder.

På jorden utmärker sig sinnet som flera personligheter,
men allt är en del av det stora hela.
Hur kan du inte älska din broder när du vet detta?

När du sträcker ut din helighet välsignar du inte bara den broder du tittar på.
Du välsignar allt.
Du ser din broder, som den han är.
Du ser allt, som det i sanning är.
Du ser att det bara finns frid,
att allt du kan ge och ta emot är kärlek.
Och du vet att du är ett med allt detta.
Du är ett med din broder.
Du är ett med Gud.

Lektion 38, Det finns ingenting min helighet inte kan göra.

Du är helig för att du vet att du är ett med Gud.
Och då vet du också att svaren inte finns utanför dig.
Alla svar du söker finns inom dig.
Du vänder dig till Gud istället för till Google.

När du vet att du är helig så ser du ljuset i alla.
Din kropp är den kommunikationslänk som kan få andra att vakna upp och helas.
Detta är vad kroppen är till för här.
Länken, genom vilken Guds kraft manifesteras.
Det är således inte du som helar någon.
Som healer vet du att du bara är ett redskap.
Du är hängiven din uppgift och finner glädje bara i att vara en kanal för Guds kärlek.

Lektion 39, Min helighet är min frälsning.

 Eftersom min helighet räddar mig från all skuld är insikten om min helighet insikten om min frälsning. Det är också insikten om världens frälsning. När jag väl har accepterat min helighet, kan ingenting göra mig rädd.”

Lektion 40, Jag är välsignad som Guds son.

Precis som jag är av Gud, är du av Gud.
Det är ingen skillnad.
Vi är ett
Skapade ur samma källa.
Vad som just nu kan tyckas skilja oss åt är att jag verkar ha tagit mig en bit högre upp på stegen.
Jag har inte längre någon kropp.
Det betyder inte att du befinner dig längre ner.
Ingen står högre än någon annan.
Det bara verkar så i den här världen, där allt graderas.
Du ser kroppar, och det begränsar dig.
Du låter din egen kropp begränsa dig, istället för att se bortom den.
Mina egenskaper har även du.
Inget hindrar dig från att vara lycklig och trygg.
Inget hindrar dig från att känna frid.
Även du kan se ljuset i din broder.
Sätt inte begränsningar på dig själv.
När du lyssnar till din skapare, istället för att söka på utsidan, så har du alla svar.
Du ser inte längre kroppar.
Du ser ingen separation.
Du vet att du redan är fullkomlig.

varbergacim

Livsuppgiften

Rafael

I fredags, efter att jag drog kortet här ovan, fick jag ett meddelande till mig.
Jag skriver nu exakt det jag antecknade i min tanke- och reflektionsbok efteråt:

Rafael säger (ännu en gång) till mig att jag skall arbeta med healing. 
Healing och att kanalisera helande budskap.
Helandet är ett ständigt återkommande tema. Och precis som jag fick reda på att mitt namn Parameshwari betyder healer, någon som hjälper andra att ”vakna upp” så behöver jag kanske själv vakna upp och börja forma någon slags plan över hur jag skall gå till väga framöver.
Det här är det enda som känns helt rätt varje gång jag får det till mig.
När det kommer till yogan till exempel så får jag alltid kalla fötter. 
Yogan är mitt eget redskap, en del av mitt dagliga liv, men jag ska inte lära ut det. Åtminstone inte i traditionell form.
Och precis när jag skriver detta börjar det bränna intensivt i mina handflator, som för att bekräfta ytterligare. Tack!

Rafael kontaktade mig förstå gången för ett antal år sedan. Sedan dess har han varit ”min” ängel, eller guide om du så vill. Det han sagt om healing har även bekräftats flera gånger av min yogalärare/mentor, som gav mig mitt namn Parameshwari.
Så ja, jag har vetat hela tiden att jag på något vis ska arbeta med healing. Däremot har jag inte vetat hur jag ska gå vidare, och det gör jag fortfarande inte ska jag erkänna.
Det jag vet är att jag fått rådet att ta detta året som ett år av att skriva och dela med mig av ACIM 365, jag ska meditera mycket, lita till min intuition, kanalisera budskap och sända ut helande energier.
Om jag gör detta så kommer vägen att visa sig för mig, och jag känner tillit till detta.
Fast mycket hänger förstås på mig. Inget kommer serverat på silverfat. Jag vet att jag i sinom tid måste kasta mig ut, ta språnget ut i det okända.
Jag har varit för rädd för att lita till min egen förmåga. Trott att jag måste vara mer påläst eller ha fler diplom så att jag skall bli tagen som seriös. (Det är lätt att bli avfärdad som kvacksalvare i den här branschen.) Men varje gång jag går in för att leta efter någon kurs känns det fel. Magkänslan skriker nej och jag hör den lugna rösten som säger du behöver inte det där. Du vet redan vad du ska göra. Lita till din egen förmåga.
Jag har förvisso Reikin med mig sedan tidigare och det är bra som grund, men när jag väl kommer igång så kommer jag att arbeta intuitivt och på det vis som passar bäst just för stunden.

Nu lämnar jag detta frö att gro i lugn och ro. 
Sat Nam