Lektion 31, Jag är inte offer för den värld jag ser.

Hur många gånger i livet har det inte känts som att jag blir testad.
Alltid är det någon eller något utanför stör min frid.
Jag undrar varför ingenting går som jag vill.
Varför alla är så otrevliga.
Offerkoftan har åkt på så många gånger att jag tappat räkningen för länge sedan.

Har vi inte alla skyllt på yttre omständigheter?
Gjort oss till offer för saker vi tror pågår på utsidan.
Där ”någon annan” alltid är orsaken till att vi blir upprörda.

När jag tillämpar denna lektion så försöker jag hela tiden att vara medveten om mina tankar.
Vad tänker jag egentligen, som skapar det jag ser på utsidan?
Jag gör övningen utan att döma. Utan att analysera.
Jag upptäcker att jag är arg på någon som jag anser stör min frid.
Jag ser bilister som kör som dårar i trafiken.
Jag undrar varför jag aldrig får de jobb jag söker…

Jag försöker inte ta reda på hur jag orsakade det som hände på utsidan.
Jag försöker inte lista ut varför jag orsakade det.
Jag bara betraktar och upprepar efter varje tanke:

Jag är inte offer för den värld jag ser.

Jag tycker om den här lektionen för den ruskar om mig när jag råkat få på mig offerkoftan igen.
Den får mig att komma till sans, och ofta får jag ett gott skratt på köpet.
Och skratta är det meningen att vi ska göra.
Det här ska vara roligt.
När vi börjar släppa taget så släpper vi också taget om det trista gravallvaret, och ut väller dold glädje som vi tappade bort redan i barndomen.

iamnotthevictim

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s