När tiden inte riktigt räcker till

IMG_2832

Jag sörjer att jag inte längre hinner läsa Jaap Sahib på morgnarna. Det känns så tydligt att något saknas. Kan inte riktigt förklara vad det är, men jag kände mig mer grundad och närvarande när jag hade detta som rutin varje morgon.
På något vis ska jag få in det i system igen. På helgerna finns tiden och till vardags har jag ju en variant att lyssna på i Spotify. Det skulle kunna bli en mer angenäm bussresa till jobbet.

Jaap Sahib är förstås inte det enda jag saknar. Även om tiden bara är en illusion så är den ändå högst påtaglig, och jag hade önskat att dygnet kunde utökas med några timmar till.
När jag nu jobbar heltid finner jag det t ex svårt att hinna arbeta med kursen på ett helt tillfredsställande sätt. Allt jag gör blir halvdant… och vips har klockan slagit läggdags. Varje kväll är det som att någon ”stjäl” tid från mig. Antar att vi alla som arbetar har det så, men jag har verkligen svårt att bli sams med detta faktum.

Har fastnat i ett lite halvdystert läge nu, troligen för att jag känt mig småkrasslig sedan slutet av förra veckan. Var nära att gå hem från jobbet idag, men stannade kvar tiden ut ändå. Det lutar dock åt att det får bli en sjukdag imorgon. Är febrig och frusen och hela kroppen skriker efter vila. En dag under täcket kan göra underverk och förhoppningsvis får jag tillbaka lite energi till veckans två sista arbetsdagar. Vill inte gärna vara hemma då eftersom det på torsdag är möte för oss som är nyanställda och på fredag har vi kurs/konferens på ett hotell här i stan hela dagen (maten ska vara utsökt sägs det). Efter det blir det After Work, men det får vi förstås se om orken räcker till. Har ju ett barnkalas att ta mig igenom på lördag sedan. 😉

4 thoughts on “När tiden inte riktigt räcker till”

  1. Keep up och stor kram♥ jag tänker att i olika tider i livet har vi olika uppgifter & om vi har fokus på det som vi faktiskt hinner (som att sprida ljus på jobbet 🙂 & älska våra nära så gott det går. Men jag vet och känner igen och jag försov mig från min morgonyoga imorse, thats life.. Kram igen och tack för att du delar med dig!

    Liked by 1 person

  2. Det är inte sådär bara, som vi varit inne på tidigare, att börja jobb eller byta jobb. När man är hemma och har eoner av tid (ävenom det inte kanske känns så i alla stunder) så glömmer man hur otroligt strukturerad och alert man behöver vara för att jobbvardagen ska flyta på smärtfritt. Så himla viktigt att inte ”bara jobba” och tvingas lämna bort resten av livet, släcka eldar och nånstans lyckas andas också. Keep up och pepp, jag tror absolut att du snart jobbat in dej i allt det nya och att du hittar tillbaka till de andrum som finns där under hela tiden ♥ KRAM!

    Liked by 1 person

    1. Jag tror inte att jag någonsin kommer att vänja mig vid att jobba. *skratt* 😉 Åtminstone inte så länge jag inte är min egen. Men jag vet förstås att du har rätt i det du skriver ändå. Så småningom kommer jag ju in i de här rutinerna också och släpper taget om det som varit. Och om inte så finns ju valet att gå vidare till annat.
      Tack för pepp och en stooor KRAAAM till dig med! ❤️

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s