Healing

Jag gick Reiki 1 i slutet av 2009 (ca en månad innan W blev till).
Har varit nöjd med detta och aldrig riktigt känt något behov av att gå vidare till Reiki 2. Tror att det blivit så eftersom jag med åren fått med mig andra tekniker för att sända healing på distans.
Det senaste året har jag märkt att denna förmåga blivit starkare. Kanske för att jag verkligen tror på att jag kan nu, att jag alltid har en kärleksfull avsikt med det jag gör.
Förr gav jag endast reiki till mig själv. Vågade inte riktigt heala någon annan eftersom jag bar på så mycket eget skräp och så lätt tappade fokus.
Symbolerna för fortsättningen i reiki finns ändå tillgängliga lite här och var och det råder delade meningar om huruvida det ska vara så eller inte. En del säger att symbolerna inte heller fungerar om man inte är initierad.
Jag har själv haft mycket tankar kring symbolerna och deras vara. Och jag likställer dem lite med de föremål och symboler man använder inom andra traditioner där man t ex riktar energi. Det har ju inte med föremålet eller symbolen i sig att göra, utan din avsikt bakom. Symbolen/föremålet kan absolut hjälpa dig att fokusera, men är egentligen inte nödvändig när tekniken väl sitter. (Läs mer om detta i mitt samtal längre ner på sidan.)
I vilket fall, igår blev jag sugen på att experimentera lite på kvällen. Jag gick till sängs en stund tidigare för att ge mig själv reiki. För skojs skull, dock med en seriös avsikt, ritade jag kraftsymbolen (Cho Ku Ray) i mina handflator och över min kropp samtidigt som jag visualiserade symbolen.
Jag hann inte lägga händerna på många ställen innan jag tvärslocknade. Hamnade i en djup dvala, ungefär som när jag gav mig själv reiki första gången efter min initiering.
Jag vaknade till någon gång under natten och tänkte att så här djupt och gott och har jag inte sovit på flera år.
Det som fick mig att vakna var en dröm jag hade, en dröm som var väldigt klar och som hade ett budskap:

Några av oss som gått mirakelkursen skulle träffas hemma hos Christina Grossi. Själv kunde jag inte komma, men av någon anledning åkte jag dit ändå.
Jag tog bussen till Borås. Den stannade nära ett skogsparti. Där jag fick syn på en stig som jag valde att följa. Jag var törstig och plötsligt stod det ett glas vatten mitt på stigen. Vet att jag undrade vem som ställt det där och om jag verkligen skulle dricka det. Det kunde ju vara vad som helst där i. Det smakade vatten och släckte min törst i alla fall.
När jag kom in till stan mötte jag några av de som skulle vara med. Vi hälsade på varandra och pratade en stund. Gick sedan vidare hem till Christina.
Där satte vi oss i en soffa. Jag blev tröttare och tröttare och la mig ner och blundade… och somnade. När jag vaknade till igen (fortfarande med slutna ögon) så tänkte jag att det måste varit något i det där vattnet… och här kan jag ju inte ligga och sova. Vad pinsamt!
Jag öppnade ögonen och såg att alla andra också hade somnat där i soffan. Allt kändes väldigt surrealistisk.
Just då kom Christina in i rummet. Hon log och snart började tårar att falla från hennes ögon. De föll av glädje för att vi hade slappnat av så i hennes hem. Att vi kände oss så trygga och fridfulla i de kärleksfulla energierna där. Men så blev hon allvarlig och med sin vanliga rakhet frågade hon mig varför jag sitter så hopsjunken.
– Varför förminskar dig dig själv?
Jag kom med något försvarstal att jag fått den hållningen efter år av försök att ”gömma” mig, av försök att synas mindre om jag sjunker ihop…

Någonstans där vaknade jag men jag minns att jag blev provocerad, samtidigt som jag kände tacksamhet för ärligheten. Medan jag låg i min dvala och var så nöjd att jag fick sova så gott tänkte jag ändå en stund på det hon sagt och har gjort det även under dagen idag.
Det är sant att min kropp formats medan jag växte, när gick omkring med hopsjunkna axlar, men med tanke på vart jag är på väg borde jag även arbeta på att få en mer stolt och rak hållning. Energinivåerna sjunker faktiskt ganska mycket när man sitter som en hösäck. (När jag står är jag nog bättre på att sträcka på mig).
Men tillbaka till kraftsymbolen. Någonting hände uppenbarligen.
Jag känner mig utvilad. Det har också bränt extra mycket i händerna idag.
Jag tror bestämt att jag fick en extra boost. Symbolens vara eller ej. Har den verkat så gjorde den det även utan initiering.

IMG_3104

Efter att jag lämnat W på skolan och tagit en promenad satte jag mig ned i tystnad och fick jag dessa ord till mig:

– Vet du varför reiki fungerar?
Därför att du tror att det fungerar.
– Vet du varför symbolerna fungerar?
För att du tror att de fungerar.
Du har ett syfte med det du ska hela. Du riktar energin.
Och det fungerar.
Allt handlar om din tro.
Tror du att du kan göra något så kan du göra det. Om syftet är det rätta.
Du har haft förmågan att hela hela tiden.
Alla har den förmågan.
En del är bara bättre på att ta tillvara på den.
Använd dig av din gåva. Låt den bli en del av dig.
Ta för vana att sända ut helande i världen varje dag när du mediterar.
Du ensam kan göra så mycket mer än du tror.
Det du sänder ut skapar ringar på vattnet.
Energin får andra att vakna, som i sin tur skapar ytterligare ringar på vattnet.
Gör på ditt vis. Lita till din intuition. Du behöver inga andra föremål än ett gott syfte
En symbol kan hjälpa dig att fokusera men resten gör Gud, när du låter livskraften strömma genom dig.
Tro på dig själv, och lita på att Gud är med dig vart du än går.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s